ibland är det skönt att vara jag
blir mer och mer kär i Falun för varje dag som går. Det är lite som en blandning av alla platser trivs i - lite engelskt, lite som Karlskrona, lite Stockholm, lite som hemma. Bara hemtrevligt och mysigt, vet inte hur jag ska beskriva det. Det ENDA jobbiga är att det börjar bli kallt! Märker verkligen att jag kommer från södra Sverige - så kallt som det är nu i Falun, så kallt kanske det är i slutet av november/början av december i Skövde. Gick och klagade lite högt över kylan, fick till svar att "vänta bara tills januari kommer..". Alltid lika uppmuntrande att höra. Men har hört lite rykten att Falun är som vackrast när snön har fallit, speciellt under juletid - så det kommer väl kanske kompensera lite.
Har haft några långa dagar den senaste veckan - men bara roliga saker, verkligen! Hela veckan har vi repat med orkestern inför konserten som var i fredags, då vi spelade Haydn's cellokonsert i C-dur(?) och första satsen ur Brahms fjärde symfoni! Det var rätt kul, och det gick bra faktiskt. Det är bland det jag älskar mest med konservatoriet - orkestern! Att kunna vara med i en symfoniorkester, som faktiskt har så många musiker så att man ens kan kalla det en symfoniorkester! På lördagen var det ännu en konsert, fast med Dalasinfoniettan. Som btw var fantastiska. Som vanligt. Så himla fräckt att jag faktiskt kan gå och lyssna på en proffsorkester närhelst jag vill, gratis. Ibland är det extra kul att läsa klassisk musik så man får göra såna saker. De spelade dessutom Beethovens 6a, som jag själv har spelat väldigt många gånger, men däremot aldrig lyssnat på "live". Det var rätt awesome. Och idag tvättade jag hela dagen, kul det där. Försov mig något förskräckligt (skräll där), så hann inte med Öppet Hus på skolan... aja. Hann ju med att tvätta lite extra, det är väl....kul.
Börjar sakta känna mig bekväm här förresten, det tar sin tid som det oftast brukar för mig, men nu känns det verkligen rätt. Att kunna vakna på morgonen och genuint trivas med vad jag gör, det var något jag faktiskt inte trodde jag skulle känna på rätt länge. Även all den sociala biten, brukar ju mest vara rätt inåtvänd och sådär. Kanske jag fortfarande är, men det är ändå en stor skillnad för hur det annars brukar vara. Tror det är flöjtens skull faktiskt. Jag är så OTROLIGT peppad på något sätt, hela tiden. Att för en gångs skull känna att jag faktiskt kan klara av det här, att vara motiverad till att jobba för att kunna bli bättre på att spela, på allt. Plötsligt har jag liksom allting inom räckhåll, och känns äntligen bra. Ser plötsligt möjligheterna framför mig. Låter väl rätt cheesy, men det är sant. Jag har hamnat rätt till slut.
haim
innan jag säker något annat måste jag bara tipsa om Haim, ett sjukt bra band med tre systrar. Lyssna!
Haim – Falling
Haim – Falling
vaknade med en craving efter choklad, så löste det hela med lite chokladmuffins. Det hjälper alltid!
Idag var en såndär seg dag. Har inte riktigt återhämtat mig efter veckans feber, men jag kommer sakta tillbaka. Är sådär äckligt seg, så vill bara ligga i sängen under en filt och titta på film. Tror att det är precis det jag ska göra kvällen lång helt enkelt.
(OCH JAG MÅSTE SE PÅ NYA SÄSONGEN AV AMERICAN HORROR STORY IGEN! Första avsnittet var helt sjuuuukt, är redan besatt! SE DET!)
(OCH JAG MÅSTE SE PÅ NYA SÄSONGEN AV AMERICAN HORROR STORY IGEN! Första avsnittet var helt sjuuuukt, är redan besatt! SE DET!)
we will find our way home
sitter hemma och tittar ut genom fönstret. Självklart är jag sjuk de dagarna då hösten är som vackrast.
Det enda som tycks hjälpa är bra musik, en bra bok och te.
Som vanligt alltså.
Det enda som tycks hjälpa är bra musik, en bra bok och te.
Som vanligt alltså.
Tänker ALLTID på Stockholm när jag hör den här låten. Det är fortfarande den bästa kvällen i mitt liv.
hallå världen
Idag har jag bott i Falun i 43 dagar. Det låter nästan som en evighet, men tiden har gått så otroligt fort. Än så länge känns allting någorunda normalt och bra. Jag trivs väldigt, väldigt bra, både med skolan och alla vänner och lärare och allt sånt. Går nog undermedvetet omkring och bara väntar på att allt ska rasera. MEN det gör det ju inte! Och på tal om lärare - min flöjtlärare är så otroligt bra! Jag spelar just nu ett stycke av Chaminade (concertinon) och är lite allmänt kär sådär, och ni anar inte hur mycket jag har lyckats lära mig under den här rätt korta tiden på Konservatoriet. Det går framåt med stormsteg! Det är så kul, och framförallt inspirerande, när man faktiskt hör att man gör framsteg. Jag brukar aldrig höra sånt annars, det har väl varit mer att man har tänkt tillbaka och bara "oh just det, sådär kunde jag ju inte spela för typ ett år sedan, coolt.". Men nu märker jag snarare små skillnader för varje vecka som går. Det är coolt. Tror att det är miljön som gör det, om jag ska vara ärlig (jag ser fortfarande Dalahästar vart jag än går btw). Alla är så lugna här, och skolan är urmysig. Man är ju inte direkt stressad om man säger så.
Imorgon händer det en massa för mig förresten! Jag ska följa med Dalasinfoniettans blåskvintett (där min lärare är med), och vara bladvändare på ett stycke de ska spela med en pianist, Thuilles Sextett för blåskvintett och piano. Jag var med på repet idag, och det var så häftigt. Visst, det var väl inte värsta grejen direkt, jag satt där och vände sidor, men det kändes lite tufft att sitta med på repet och lyssna på vad dom säger, vad dom tänker, om stycket och sådär. En liten mini-masterclass typ. Det ska bli kul imorgon iallafall, får ju en gratiskonsert med en blåskvintett på köpet liksom. När jag väl kommer tillbaka är det vidare mot en maskerad...... vet fortfarande inte vad jag ska vara. Notvändare? Får tejpa fast noter på kläderna eller nåt. Men jag ser fram emot helgen!
