ligger nerbäddad i sängen och gör ingenting alls. Jag fick den korkade idén att springa lite innan - så efter 4 km för mig som inte tränat på två månader (jag är lat, I know) så känns det allt! Känner mig som en gammal tant som sakta med säkert hasar mig uppför de där äckligt höga trappstegen hemma, samtidigt som jag slinker ur mig ett och annat gnyende läte. Kanske är det en personlig sak, men när jag inte orkar springa en viss sträcka så får jag bara en massa inspo till att springa ännu mera och klara av det. Jag menar, 4 km? SÅ jobbigt ska det ju ändå inte vara.